Blogglista.se

Livet är glatt

Det är härligt att vara helt slut p.g.a. jobb. Blundar jag i några sekunder på jobbet känner jag att jag är alldeles yr, är nog en blandning mellan kopiösa mängder kaffe och lite för lite sömn. Är verkligen helt slut om kvällarna men ändå vaknar jag till så fort klockan passerar 22.00. Men det känns himla bra att jobba ordentligt. Inga strö pass och bara jobba 3 gånger i veckan utan verkligen jobba 08.00-18.00. Jag vill jobba så mycket jag kan så jag ser till att vara där minst 10 timmar per dag. Det är en skön utmattning när arbetsdagen kommer mot sitt slut.
Nu börjar det bli rätt stressigt där också, är väldigt mycket att göra och hinna med.
Det är inte så länge kvar tills jag beger mig hem mot pite, men förhoppningsvis får jag vara kvar här nere mer än en vecka. Jag trivs bra, jag vill egentligen vara kvar. Meeen, man får inte alltid som man vill.
Det finns något jag vill göra, som jag kanske inte borde. Men endel saker är bara helt enkelt svårt att låta bli, man måste ju prova saker eller? Kanske inte allt, kanske inte det här. Men verkar inte kunna motstå. Får väl stå mitt kast sen ifall att det är ett misstag.
Det är skönt att få vara som jag är nu, jag känner som ingen här och det gör att man inte går ut så mycket, hänger inte så mycket med folk. Men det slog mig nyss att jag inte känner mig ett dugg ensam. Jag känner mig bara nöjd och glad och harmonisk. Jag får ändå lagom med umgänge på jobbet, det är roligt folk att jobba med och dagen består av väldigt mycke skratt. Sen är jag alldeles för trött på kvällen för att göra nåt.
Jag ser fram emot att bo med stina, jag tror vi kommer få det väldigt mysigt. Och det ska bli väldigt kul att få göra ett fint och mysigt rum åt mig. Jag ska verkligen se till att det blir en ordentlig mysfaktor därinne. Yeey!
Hejs!

Det finns vänskap

De senaste månaderna har jag levt ett relativt lugnt och stillsamt liv, inte riktigt så lugnt som jag inbillat mig då jag varit på bravader i olika städer runt om den jag bor i. Men har fått in en hel del helger som bara bestått av långa långa promenader i skogen och mysiga filmkvällar med den kära familj jag har i närheten för tillfället.
Ibland har jag kännt en rastlöshet som inte går att beskriva som fått mig att sätta mig i bilen och köra till stockholm eller esiklstuna på fest bara för att få umgås lite med folk i min ålder med gott humör. Ibland har det varit en helg att aldrig glömma och vid tillfälle en helg man helst glömmer. Mest har jag uppskattat helgerna jag spenderat här i svärtinge som ger mig en otrolig harmoni. Att ha dragit ner på utelivet och den ständiga "hinna göra allt och träffa alla på minimal tid och sen vara helt slut" kontakten är verkligen underbart. Känner att jag trivs väldigt bra med de små sakerna runt om mig. Det är skönt att bara vara.
*
För 2 veckor sedan började jag jobba på Supékort. Som jag hade förstått det så skulle jag sitta i kundtjänst vilket jag gör. Men det håller mig inte sysslosatt hela tiden och det känns verkligen inte bra att sitta och inte vara till någon nytta så därför bad jag om att få avlasta de andra med det som jag kunde. Detta resulterade i att jag fått lära mig alldeles galet mycket, hjärnverksamheten är på högvarv från start till slut på arbetsdagen vilken består i 10 timmar per dag. Jag är nästan yr när dagen är slut och helt färdig när jag kommer hem. Men det känns så bra, så nyttigt och så roligt. Jag älskar att gå till jobbet. Finns inte en uns i mig som känner att det är jobbigt att ha så långa dagar. Imorgon ska jag jobba över också då vi måste få klart en order innan tisdagen, detta kommer ta flera timmar vilket betyder att jag ska jobba i upp emot 14 timmar. Jag ser fram emot det, ser fram emot tröttheten efter arbetsdagen, jag kommer känna att jag har gjort ett bra jobb och det är en skön känsla.
*
Detta kommer dock sluta väldigt snart då jag ska flytta tillbaka till piteå för att jobba där. Känns lite blandat, jag trivs här, jag tycker om att ha ett nytt liv. Det jag verkligen inte vill är att det ska bli samma gamla liv som jag levde innan sommaren, det gav inte någon tillfredsställelse. Jag vill ändra mitt liv och göra något som faktiskt känns givande. Men jag har även bestämt att det kommande året ska jag satsa på jobb, jag ska försöka lägga undan pengar och jobba mycket för att sedan ta lite tid till att resa, hälsa på människor som bor långt bort och bestämma mig för vad jag ska satsa på i livet. Om jag ska utbilda mig och i så fall till vad, vart jag vill bo och vad jag ska lägga min energi på i framtiden. Jag vet inte än, jag känner mig lite förvirrad.
*
Jag ägnar mycket tid till att tänka på vilket typ av liv jag vill ha. Jag har kommit fram till att jag har en mängd vänner som helt enkelt är ovärdeliga, vänner där det inte finns något som kan hända som inte går att lösa. Att man sen kanske inte pratar helt regelbundet gör faktiskt inte så mycket. Kontakten mellan männsikor handlar mycket om omständigheter, är man långt borta påverkar det hur mycket kontakt man har, men när man sen är i närheten betyder det inte att något har förändrats.
*
För nån vecka sedan tog jag kontakt med en gammal vän till mig som verkligen är ovärdelig. Jag har många gånger tänkt att jag gjort så mycket fel i att inte ta mig tid att sträcka ut en hand av vänskap till denna person. Under nästan 1,5 år har det varit tystnad, mest från min sida. Något mail har jag fått men jag har inte ens tagit mig tid att skriva tillbaka. När jag väl tog mig den tiden satt jag bara och funderade på vad jag skulle skriva men knappade aldrig ner en enda bokstav p.g.a. att jag kände dåligt samvete över att svaret kom ett år senare. Så upptagen har jag absolut inte varit att jag inte kunnat skriva, jag har prioriterat fel.
*
Men för nån vecka sedan kände jag att det var dags att sluta vara feg utan be om förlåtelse och göra det jag kan efter så lång tid av själviskhet. Jag hade suttit i timmar med något jag tänkt på en miljon gånger de senaste månaderna och bara velat få ut just denna tanke och denna känsla. Den enda människa på denna jord jag kände att jag till hundra procent ärligt och öppet kunde dela detta med var just denna vän. Den enda jag kunde säga detta till utan att på nåt sätt lämna något ute var till just han. För jag vet att oavsett känsla eller tanke eller avsikt jag har lyssnar han och försöker inte på nåt sätt lägga till ett enda ord i det jag sagt eller avsluta min mening eller förstå mig mer än han gör. Han försöker inte vara en mer förstående vän än han är. Av just detta skäl behövde jag ta kontakt med min vän, det fanns ingen annan. Han är inte min bästa vän i hela världen, han sätts inte på nån första plats på något vis. Det finns inga platser eller listor när det gäller vänskap, det är personligheter som ska stämma ihop.
*
Ett mail kändes fjantigt, det tar ingen tid och ligger inget bakom, iallafall inte tillräckligt efter så lång tid. Jag satte mig istället ner och började skriva för hand, var nästan svårt att använda pennan då det händer så sällan. Jag skrev mer än jag kunde tänka mig att jag hade att säga, men det fanns så mycket.  Jag köpte papper i olika färger och skrev om 20 gånger för att det inte skulle finnas nåt stavfel eller snedskrivning eller ful handstil av skrivkramp. Jag klippte och klistra och det blev helt klart ett brev man kan skicka och bli glad av att få.
Ett brev känns ynkligt kanske, men ord är väldigt starka. Jag skicka och jag vänta och jag fick svar. Det fanns inget agg i svaret, inte ett uns av besvikelse men fyllt av glädje och tacksamhet. Min vän har aldrig tänkt en enda tanke att jag är ansvarig för den brist på kontakt som varit där. Min vän uttryckte bara hur ledsamt han tyckte det var att vi båda, med likvärdigt ansvar, tappat en kontakt som varit så stark förut. Det värmde så otroligt. Det var fint att se orden "vi är båda väldigt välsignade av den vänskap vi har". Det finaste var att han visste att hans vänskap betyder mycket för mig trots att jag varit för självupptagen för att visa det.
*
Jag fick berätta det jag så länge haft på mitt hjärta och jag fick precis den vänskap jag behövde tillbaka utan någon som helst tvekan. Vänskapen har inte skadats det minsta, inte en skråma har uppstått. Det känns så ovanligt med sådana vänner. Nu är det precis som förr, som om kontakten aldrig upphört, lättsamt, glatt och tryggt.
*
Det är sån vänskap man ska hålla hårt och inte ta för givet, det är inte det lättaste att hitta. Jag har några sånna och erkänner att jag haft en otrolig tur med att få ha det.
*
Hannah är en sådan vän som är ovärdelig, hon är en av de godaste människorna jag känner. Men hon har det svårt, så svårt att man aldrig kan komma i närheten av att förstå det. Den starkhet som finns i denna människa är obeskrivlig. Det finns inte ord för hur mycket hon får utstå som hon inte förtjänar.
Hon är en varm, kärleksfull och underbar människa som förtjänar ett bra liv med mycket glädje och all den kärlek livet kan bestå av. Kärlek finns det nog gått om i hennes liv, det är jag helt säker på. Men det finns även gott om sådant hon borde få slippa. Jag är dålig på att be, jag ber aldrig om jag ska vara ärlig. Men den senaste tiden ber jag ofta, jag ber för henne, för jag vet inte vad annat jag kan göra. Hon är en vacker människa som gör mig rik för att hon är i mitt liv.
*
Det där kändes som en bomb från ingenstans, trodde aldrig jag skulle skriva så många ord på denna sida igen...
*
En sak till, jag är inte alls en person att ta råd ifrån, jag kan knappt ge råd i mitt eget liv. Men jag vill ändå ge något slags råd när det gäller ordval i konversationer med människor. Då menar jag alla människor, när man talar med sin vän, en främling, någon man inte känner att man håller av och de man håller av väldigt mycket.
Jag vill säga det för jag själv behöver detta råd och för att det slog mig hårt för ett tag sen när jag själv fick höra ett av dessa negativa ord. Det var bara omtanke bakom, men jag var ledsen efter.
Välj bort att säga de dåliga sakerna som inte är nödvändiga, och är de nödvändiga så finns det alltid ett fint sätt att säga det på och ändå få fram det budskap man vill. Även när man vet att det är skämtsamt och snällt menat, även om man vet att det egentligen ligger omtanke bakom så är det inte roligt att höra de där negativa, lite elaka orden. Det finns alltid ett bättre sätt att säga det på, alltid. Så välj bort dom, det spelar roll.

Jag vill lära mig....

...hur man släpper taget, hur man går vidare.
Det är aldrig värt det...

Äventyren

Jaha, så hur har det nu gått med mina äventyr? Sådär skulle jag vilja säga. Var hos Jenny i Stockholm en helg, vi låste in oss och såg true blood mest hela tiden, var riktigt mysigt. Hann med en utekväll också med mr Sahlin.
Sen drog jag iväg på mitt lilla "avsides" äventyr. Det brast känns det som, och ja det är sjukt jobbigt och jag vill att det jobbiga ska försvinna. Men det lär dröja.
Utöver det har jag hållt mig i Norrköping och trivs rätt bra. Nu har jag kommit till den punkten att jag måste bestämma om jag ska stanna här eller flytta hem . Jagkan inte bestämma mig, men jag söker i alla fall jobb här, inte sådär effektivt men jag söker i alla fall. Jag har ingen aning om var jag är om en månad. Ingen som helst aning.
Det var bara en snabb uppdatering och mer blir det inte.=)

Adventure time!

Ja, less på denna stad som jag är så gör jag något åt det också. Jag lämnar den, inte för gott på nåt sätt, bara ett tag. Kan inte sitta här o häcka och bara tänka mig bort på andra platser utan då är det bättre att göra en tillfällig förflyttning istället. Man får ju göra nåt åt det man inte är nöjd med helt enkelt.
Så nu är min stor resväska packad och om 6,5 timmar hämtar Tibban mig och skjutsar mig till flygplatsen and off I go! Vad jag ska göra är till viss del ett mysterium även om jag har en hyfsad plan. Jag ska först till min vän Jenny i Stockholm och stanna där o busa med henne över helgen, det kommer bli great bananas! Sen är tanken att jag ska fara vidare på Söndag på äventyr som pirrar lite och bara kan bära eller brista!=) jag hoppas verkligen att det bär sig för annars kan det bli jobbigt...
Efter det hade jag tänkt hälsa på mina föräldrar och lillebror i några dar och sen är det nog tillbaka till Stockholm som det ser ut nu. Och där tänkte jag stanna ett tag, nån vecka eller två kanske tre. Jag vet faktiskt inte och jag vet inte vad jag ska göra för jag kan ju inte bara inte göra nåt hela tiden. Det blir ju för tråkigt. Nåt klurigt ska jag tänka ut...
Sen kommer jag nog hem, när det blir vet jag inte, kanske i början på oktober, eller slutet eller så kanske jag bara vill hem så fort jag far så jag kommen hem om bara en vecka igen men det känns minst troligt....
Adventure time med andra ord=)
Jag önskar för allt i världen att detta slutar lyckligt. Att det ger lite!
Sov gott världen!

Världen är inte alltid vacker!

Jag känner mig helt fel, som att jag hamnat på en plats där jag inte hör hemma. Börjar tro att jag missuppfattat min omgivning, lurat mig själv. Jag är besviken på världen. den är inte så fin som jag vill att den ska vara. Människor är inte så starka som jag vill att dom ska vara, som jag förväntar mig att dom ska vara. Det gör att jag känner mig olycklig, att jag har valt fel ställe att vara på. Trott för bra om människor fast jag egentligen tycker att jag tänker så mycket dåligt om andra fast jag försöker tänka så mycke gott som möjligt...

Denna sommar har jag spenderat runt om i hela Sverige och bara jobbat, träffat underbara människor som jag troligen aldrig kommer träffa igen. Den svider i själen så fruktansvärt! Hade jag varit hemma hade det inte gjort ont, och jag hade antagligen inte märkt så stor skillnad på vad som händer de som är här hemma. Det hade varit bra på sitt sätt, hade inte varit så tydligt vad som går snett för man hade fått det i små doser. Men i en stor dos så verkar allt bara vara misär. Folk bara ger upp och förstör sig själva i nåt desperat försök att må bättre för stunden. Det känns så klent, så hemskt. Jag borde inte klaga egentligen, jag har mina egna problem jag rymmer från men jag tar en annan flykt tycker jag. Jag tar det som gör ont och det tär verkligen på mig och gör ont som en kniv i hjärtat men sen bestämmer jag mig och försöker gå vidare, jag är stark och kan klara av det, det vet jag sålänge jag bara tror på migsjälv.

Jag orkar inte lägga fler människor bakom mig, det är för många. Jag vill ha kvar de jag bryr mig om i fortsättningen. Det känns hemskt att säga, och är säkert sjukt knäppt men det som gör att jag har svårt att lämna denna stad är min fristad. Mitt hem , min lägenhet där jag helt och hållet bara kan vara och trivs och älskar att vara på. När jag stänger dörrarna så känner jag mig trygg. Jag har bara blivit bättre och bättre sen jag slog mig ner här, inget av allt hemskt i livet har varit välkomna innanför dessa väggar och därför känns det så bra. Det är faktiskt inte så mycket alls som har fått komma hit i nån stor mängd, här är det bara jag som jag är som får finnas. Lite av det bra från utsidan också men det är inte mycke.

Det sliter i mig när jag tänker på att lämna det, jag vill ta med mig mitt hem, det som är utanför spelar ingen roll utan det är det som finns här inne som jag vill ha med mig. Alla mina tankar, alla mina tårar, all min lycka sitter i dessa väggar känns det som. Konstigt att ett hem kan göra så mycket.... Men jag hittade nog migsjälv här.





Livet e life°

Hallåsan!

Sitter här hemma i mina kära lägga och älskar det.. Fiskarna är borta, dom har bror tagit hand om eftersom jag är borta så mycket och dom lär få stanna där, istället har jag ställt ett fint träd i hörnet för att fylla tomrummet. Trädet är ju även tyst så nu slipper jag surret från pumpar när jag ska sova=) Inte för att jag spenderara många nätter i min lägga nuförtiden. 
Min kära nya MacBook är underbar o tar ingen plats o mina högtalare är underbara, de tar dock destomer plats men det är ju bara bra så jag fyller ut mitt skrivbord. Nu har jag ingen anledning att lämna lägenheten när jag kan spela sånt härligt ljud högt här hemma... 

Igår var en trevlig kväll, var på hemliga äventyr och det kändes som bättre än förväntat, yeey=)

Idag ska jag tvätta mina festivalkläder och sen ska jag packa min 2 vecokors väska och göra mig redo för festival jobb i Sundsvall o Hultsfred. Sitter o lyssnar på massa Kings of Leon så jag har mycke låtar i huvet när de spelar på hultsfred, killers spelar ju också men deras låtar sitter ju redan som stan i skallen så plugga behöver jag inte..=)

Livet är life, life is good och allt det där....
Nu vill jag bara att det ska vara hultsfred och banden på scenen och sen vill jag hem igen och vara!

Känner lite saknad efter kära vänner, Sara har jag inte träffar på år o dar känns det som, men i verkliga livet är det nog en och en halv månad sen. Hannah o Ida har jag inte träffar sen födelsedagen och alla andra har jag som inte heller sett sen dess. När jag kommer hem ska jag riktigt se till att jag får träffa pinglorna o grabbarna o brorsan ordenligt! Yeeey!=)
Sen kommer ju Stina hem också!! 

Puss o kram världen.. nu ska jag njuta!

Waaaaaa

Idag har jag köpt en ny dator, en laptop, en MacBook.. Känns coolt, dock så kosta den dubbelt så mycket som jag hade tänkt, men är mycket bättre o finare än jag förväntat mig när jag steg in i affären. Tror den kommer vara perfa! O snygg är den också, får nå riktigt riktigt grymma högtalare av pappa i present också o nå grejjs till datorn, riktigt grymma högtalare pratar vi om. Det kommer poppas som fasen på lasarettsvägen 1 ska ni veta. Längtar, kommer aldrig vilja gå hemifrån...
Just nu vill jag bara pilla på min dator tills syster och syskonbarnen kommer från tyskland. Men icket, lovat pappa att fundera på mitt köp först även om det nästan var han som övertala mig o köpa den för att det är en sån ypperligt bra o perfekt dator... så jag tänker, eller jag väntar mest på att pappa ska säga att jag kan sluta tänka o börja pilla...

weeeey... speakers, speakers..
nu är jag glad, fattig, orolig o glaaaaaaaad!!!

tjing tjong ballong!

Lyssna mina vänner


stolen

DIN/DITT FÖRSTA:
operation: blindtarmen i 5:an
piercing: I öronen
sport: fotboll tror jag
husdjur: hund
semester: kommer inte ihåg
konsert: hmm, dont know
kärlek: hajn krister kanske

JUST NU:
äter du: inget
dricker du: citronvatten
ska du: se gossip girl
lyssnar du på: Kings of leon
väntar du på: nada
tittar du på: skärmen
har på du på dig: kläder

DIN FRAMTID:
barn: det hoppas jag
giftermål: hoppas jag också
karriär: ska jag få en sån?

VAD DU FÖREDRAR:
kramar eller kyssar: en kombination kanske
kortare eller längre: längre tror jag
snygg mage eller snygga armar: båda
busig eller lydig: busig

HAR DU NÅGONSIN:
kysst en främling: Ja
tappat bort glasögon/linser: japp
brutit ett ben: nej
rymt hemifrån: många gånger
röntgats: ja
krossat någons hjärta: kan ha hänt
nobbat någon (som haft känslor för dig): jo
gråtit när någon dött: Ja.

TROR DU PÅ:
kärlek vid första ögonkastet: möjligt
gud: ja
mirakel: ja
aliens: nej
magi: nej
ett himmelrike: japp
tomten: nej
änglar: ja!
transformers: nej

BLANDAT:
är du kär i någon? Nej
önskar du att du bodde någon annanstans? från och till
tycker andra att du är attraktiv? det finns det nog nån som gör
dricker du? händer väl=)
använder du droger? bara alkohol o nikotin
vilket schampo använder du? Loreal
vilken parfym använder du? Prada för tillfället
vad är du rädd för? oj, jag vet inte, misslyckanden tror jag
gillar du att tvätta?gillar när tvätten är ren!

Life is good...

Jag är sååå harmonisk.. det är grymt skönt...
Jag vill inte ens skriva i min blogg egentligen, jag gör det bara för att inte raderas ur martins iphone. Töntigt men sant...

Idag har varit en riktigt riktigt bra dag. Vänskapsmässigt har den varit bättre än många dar...
Mama och papa är i stan, kul kul... jag har varit iväg i borås en sväng, det också rätt så härligt, lite spännande var det allt. Sommaren är på intåg, jag känner pirr i kroppen, efter... ja inte vet jag.. allt det sommaren för med sig.

Utöver detta.. njaa inte så mycket mer känns det som.. Life is good kan man säga.. Saknar inte nåt för tillfället. Förutom kanske en uppdaterad garderob...

Nu.. sova kanske... och en låt ska ni få med.. en bra en,     favorit.just.nu
Tjingtjong

Hej Martin



Boring

Tjaa! det var inte igår...
Jag skriver inte för jag tycker som inte det är roligt faktiskt, rätt tråkigt och så fort jag kommer in på bloggen loggar jag ut för jag inser att jag inte ids skriva nåt...
Men jag skriver ett kort nu..

Jag är rastlös, jag vill fara runt hela tiden, så fort jag får chansen lämnar jag pite och far på äventyr.. det är sjukt skönt att komma bort varje gång måste jag säga...  Nästa blir Borås, sen åker jag hem med mamma och pappa från norrköping.. Blir spännande:)

Aja, nu orkar jag inte ha tråkigt mer=)

Hej Martin

tjing

.........

Jag saknar mina nya vänner i söder, en masssssa!
Thailand går inte förklara hur bra det var, det var magiskt. Det finns inga ord helt enkelt....

Jag vill, jag vill, jag vill ha kvar det jag hittat.....

Livet är som bra just nu, bortsett från att semestern är över =)

Speedo

Det är stört hur trött jag är, men det har jag inte tid med förrän klockan halv 4 inatt och då bara en liten stund. Jag ska vara trött imorgon natt när jag kliver på flyget till thailand så jag får sova länge och resan blir kort...

Nu, speed fixning!

grrrrr...

Jag är så oerhört irriterad just nu. Det är helt sjukt hur mycket en dator kan påverka ens liv och humör. Det borde vara förbjudet att vara så beroende av den.

Idag har jag tvättat och solat och köpt bikini och ätit slisk på stan. Varit hos Tibban och blivit bjuden på god, god mat och sen var jag och bowla med Jonte, jeppe, Danne, Simon, Isak och så jag. Det var roligt och jag var inte alls värdelös så det gjorde mig glad. En riktigt bra kväll med andra ord. Sen jobbade jag också efter bowlingen till klockan 2. Det var trevligt det med...

Men nuuuu... när jag kommer hem, till mitt älskade hem och min älskade, älskade dator. Så är den inte vid liv, det finns inget kvar av den. Det är som att nån bara dragit ur den dess hjärta och nu är den död. USCH!!!!! JAg är så oerhört arg att jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag sitter och biter ihop så hårt att jag tror tänderna kommer gå av på mitten.
Jag gick ner till förrådet och hämta min gamla dator, och packa upp den och koppla in den. Så här sitter jag nu, på gamla datorn och är arg. Det är en förändring jagHATAR... det finns bara C: inget E: GGGGRRRRRRRRRRRR! Jag kan inte koppla den till tv:n... Jag håller på att spricka!!!!
CP värdelösa skräpdatorer förstör mitt liv. Just så känns det nu.

Jag vet inte hur jag ska sluta vara arg. Jag är trött, men så arg att jag inte kan ens gå och lägga mig. Dra fram datorer och stora lådor som tar plats och stökar till mitt i natten. Det ska man inte behöva!!!

Arg, arg, arg,... skit arg faktiskt. Riktigt dundermega cp arg är jag!


Om

Min profilbild

Lia